onsdag 15 augusti 2012

Campfire Tales (1997)



På grund av vårdslöst beteende kör en bil innehållandes fyra ungdomar av vägen. I väntan på hjälp gör de upp en lägereld och börjar berätta kusliga historier för varandra. Den första, The Honeymoon, handlar om det nygifta paret Rick och Valerie som ska spendera sin smekmånad i Las Vegas. Med en stor husbil tar de sig genom USA och passar på att se alla sevärdheter på vägen dit. De parkerar i en skogsglänta för att ligga med varandra men det dröjer inte länge innan en beväpnad man varnar dem för någonting som jagar när månen är full. Skärrade åker de därifrån men får ganska snart bensinstopp och någonting fasansfullt väntar på dem ute i mörkret. I historia nummer två, People Can Lick Too, är Amanda uppspelt och förväntansfull inför sin 12-års dag. Amandas föräldrar ska på föräldramöte och hennes storasyster ska agera barnvakt. Det skiter hon i och går på galej istället och Amanda blir lämnad ensam hemma med sin hund Odin. Hon chattar med vad hon tror är den jämnåriga tjejen Jessica men hon kunde inte ha haft mer fel. I den tredje och sista historien, The Locket, träffar vi Scott som åker runt på sin motorcykel genom USA. Han får motorstopp och stannar till vid ett ödsligt hus och knackar på för att be om att få låna en telefon. En vacker kvinna öppnar. Hon berättar att hon bor ensam med sin far och hennes far tycker inte om när det kommer gäster på besök.

Jag har inte sett Campfire Tales på över tio år men jag bestämde mig för att uppdatera min VHS när jag hittade dvdn för en tia. Det är inte mycket jag kommer ihåg från filmen men jag minns den ändå som helt okej. Jag har sedan barn varit förtjust i vandringssägner och här får vi två av mina favoriter filmatiserade. När jag hörde The Honeymoon och People Can Lick Too när jag var ung tyckte jag att de var otäcka och de har sedan dess stannat kvar hos mig. Nu är det ju inte särskilt otäckt idag men jag tycker fortfarande att det är enkla men bra historier. Campfire Tales kryllar av halvkända skådespelare som vi sett i större och mindre roller efteråt. Ingen av dem imponerar någonting nämnvärt men de sköter sig bra, varken mer eller mindre. Jag är svag för skräckfilmsantologier och även fast Campfire Tales inte kan jämföras med filmer som Creepshow (recension HÄR) är det underhållande. Min favoritepisod är People Can Lick Too men det är nog mycket för att jag gillat själva historien så länge nu och dessutom levererar den ett sant Twin Peaks ögonblick. Jag gillar The Honeymoon med men The Locket är inte riktigt min kopp té och jag tycker inte riktigt att den fungerar utan känns mer framstressad. Utöver detta är det inte alls dåligt, inte jättebra heller. Campfire Tales är inte särskilt blodig eller våldsam och levererar inga kalla kårar men det är en trevlig mysrysare och ett nöjsamt tidsfördriv.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar