Baise-Moi (2000)

Manu är ett arbetslöst socialfall som fördriver tiden med att dricka alkohol och driva runt med sina polare. En dag blir Manu och hennes kompis bortförda av två killar som misshandlar och våldtar dem. När hon blir hånad av sin egen bror slår det slint i huvudet och hon skjuter honom till döds och försvinner med hans sparade pengar. I en annan del av staden jobbar Nadine som prostituerad. En kväll, efter för mycket tjat och smutskastning från sin rumskamrat, får hon nog och slår ihjäl henne. Manu och Nadine möts vid stadens tågstation och bestämmer sig för att slå följe till Paris. De blir snabbt vänner och inleder en våldsodyssé genom Frankrike där de tar ut allt sitt hat mot det fallerande samhället som svikit dem.

Män är svin, det får vi väldigt klart för oss under filmens korta speltid. Å andra sidan är kvinnorna inga trevliga skapelser heller i denna franska skandalrulle från millenniets början.

Baise-Moi fick mycket uppståndelse när den kom på grund av dess ämne och autentiska sexscener. Filmen är gjord av kvinnor, med en skådespelarensemble som i de flesta fallen jobbar inom porrindustrin. När filmen hade premiär blev den i många länder totalförbjuden, alternativt rejält censurerad, vilket i sin tur ledde till stora demonstrationer angående yttrandefrihet. Baise-Moi kan kalla sig för vad den vill men en bra film är det verkligen inte. Filmen ser ful ut med dåligt kameraarbete, uruselt soundtrack och kasst skådespeleri. Den enda som besitter någon form av skådespelartalang är Karen Lancaume som spelar Nadine. Allt ser amatörmässigt ut. Filmen försöker vara så chockerande som möjligt men misslyckas totalt. Det känns mest som en sorglig ursäkt för att visa erigerade penisar, kvinnliga könsorgan och autentiska samlagsscener. Baise-Moi är en roadmovie med starka influenser från Thelma & Louise men det är egentligen ett hån att ens försöka jämföra de båda filmerna. Jag vet inte riktigt vad filmskaparna vill få ut eller försöka förmedla med filmen. Skildra våldets meningslöshet och kvinnans utsatta roll i samhället, eller någonting i den stilen. Det har vi sett många gånger tidigare, många gånger bättre. I slutändan känns det bara banalt och övertydligt. Ett meningslöst mumbo jumbo, helt utan substans. Vill du uppleva en bra film på samma tema, se eller se om Thriller – En Grym Film, I Spit on Your Grave, Ms.45, Sudden Impact eller varför inte filmen som Baise-Moi försöker att efterlikna, Thelma & Louise. Vill du se autentisk penetrering, se en porrfilm och sluta skyla med det. Nu är det 10 år sedan jag såg filmen senast och då höjde jag inga ögonbryn. Det gör jag inte nu heller utan konstaterar återigen att Baise-Moi inte är en bra film, så enkelt är det.