tisdag 27 mars 2012

Coto de Caza (1983)



Två brottslingar, så elaka att de inte drar sig för att råna en tiggare på pengar, stjäl advokaten Adelas bil när hon är inne i en affär och handlar. Tjuvarna hittar papper i bilen med adresser till Adela och hennes familjs lägenhet och semesterställe. De bestämmer sig för att plundra semesterstället tillsammans med några andra slödder men då familjen är där på en kort visit väntar de tills sällskapet har begett sig hemåt. När familjen åkt in till stan för att hämta Adelas svärmor inser Adela att hon glömt viktiga papper i huset på landet så de åker dit för att hämta dem. När de anländer är rånarna i full färd med att plundra stället och Adela, svärmodern och hennes man Jorge blir tillfångatagna. Slagsmål uppstår och Jorge blir av misstag skjuten till döds. Rånarna flyr men en av dem blir lämnad kvar då han får ett epileptiskt anfall och polisen anhåller honom och sätter honom i finkan. Det visar sig vara rånarligans ledares bror och via telefonsamtal hotar han Adela och hennes familj till livet om hon inte vittnar om att brodern är oskyldig. Mardrömmen är långt ifrån över…

”You can’t fight violence with violence because you just end up with more violence.”

Coto de Caza går under flera alternativa titlar där The Hunting Ground och Code of Hunting är de vanligaste. Det är en raritet som tyvärr inte fått ett officiellt dvd-släpp än. Det är synd då Coto de Caza är en mycket bra film. Den spanska regissören Jorge Grau visar ännu en gång att han är en gedigen regissör och jag blir nyfiken på hans andra filmer. 1974 lyckades han skapa en av de bästa zombiefilmer som gjorts med The Living Dead at Manchester Morgue (recension HÄR) och Coto de Caza är inte sämre. Det är lätt att avfärda filmen som exploitation men den är mycket mer än så. Det är ett drama om rätt och fel och gråzonen där emellan. Självklart innehåller Coto de Caza många exploitation element och den våldsamma finalen sätter kronan på verket men filmen frossar inte i det. Det märks att Grau är förbannad på ett fallerande rättssystem och ger det här en rejäl känga. Grau lyckas även med ett starkt kvinnoporträtt (spelad av en övertygande Assumpta Serna) som till en början försvarar samhällets utstötta och skyller deras handlingar på ett system som inte fungerar och tycker att alla är värda en andra chans. Ibland blir det nästan irriterande när hon inte inser att allt inte fungerar som det ska och att moral och ärlighet fungerar i en perfekt värld men allt som oftast så felar det någonstans. Våld föder våld är ett urgammalt talesätt och i grund och botten är det väldigt sant men ibland finns det undantag och detta framställs på ett utomordentligt sätt i filmens våldsamma final. Man känner det långt ner i magen redan från början att det inte kommer att sluta lyckligt för någon inblandad. Det går långsamt framåt och Grau tar tid på sig att berätta filmens historia. Han väljer till och med att berätta historien från den fängslade brodern och hans mors perspektiv och även om den biten inte är fulländad ger den historien ett större djup. Det är verkligen synd att Coto de Caza inte är mer lättillgänglig då det är en film som förtjänar en större publik. Coto de Caza är en av de mest positiva överraskningar jag sett på länge så får du chansen att lägga vantarna på en kopia av filmen kan du skatta dig lycklig. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar